HEEEEEEEEEEY!!

Jag ligger i min sang och försöker somna. Kroppen är slut men min hjärna vill inte slappna av! Så jag har försökt läsa bok och sett film vilket verkar funka lite. Gäspningarna börjar attackera munnen.  Jag har inte gjort mer än tränat med A idag och sen fikat hos min extra mamma. Sen har jag gått hem och umgåtts med familjen. Pappa berätta om mig när ja var några år gammal att jag var riktigt knubbig. Han berätta de för muntra upp mig och påpeka att jag va väldigt smal nu. Jag tacka nej till baklawa då trodde han att jag gick på diet eller nått. Men förklara att jag hade inte ätit middag ännu. Sen berätta han att jag någon försökt klättra upp för träd och så hade jag brutit min arm. Jag hade fått gå runt med plankor runt armen som de man fick på gamla tiden. Jag som alltid trott att jag aldrig brutit ett enda ben.  

Jag har haft konstig helg gjort lite för många besvikna. Missat se ett uppträdande, avbokat träffar och de jobbigaste va när jag va så arg att RM förlora att jag lämna sällskapet jag titta med utan att säga hejdå. Jag vet fjantigt och känsligt men ja skulle inte göra nytta o va kvar va så suur. Så mina underbara föräldrar fick ta hand om mig hemma.  Annars har jag allt från fika med vänner till hälsa på en på akuten och myst med tjejerna på tredje advent och annat bus så klart. Jag har tränat en gång per dag vilket är otroligt skönt. Ska försöka hinna imorgon också. Bättre än och sitta o deppa under vintermörker.

Jag vet att det är säkert någon slags stavfel men orkar inte rätta nu. Skriver på bara just nu.

Och lite citat nu förstås! / Peace N love