Ibland e d riktigt skönt o bo hemma.

Igår när jag kom hem och öppna dörren d första jag ser e min minsta lille bror snart 2 år. Han satt och grät utanför min dörr som va stängd och bankade. Jag kommer in och ser han sittande med tårarna o tittar mot mig och ger mig världens finaste lende. Gullungen hade knackat och trott att ja va där inne. Sen sluta med massa bus och jagande tills jag vart snurrig. Lärde honom säga I love u. Nu går han runt och säger d även till dagispersonal och grannar i hissen.

Älskar mina syskon mer än allt på denna planet är sjukt stolt över de. Skulle ge mitt liv och själ för deras skull.
Även om de kan va pain in the as ibland haha. Men d har sina moments. Jag är stolt för mkt i mitt liv men de allra största är min familj.